På nationaldagen hade mammi förberett mig på en tidig morgon.
Det lät typs såhär kvällen innan
när jag och Läsk var över för att plocka hem hans fåtölj från deras vardagsrum;
och så är du vaken imorgon innan nio när jag ringer!
Okejski sa Idis som alltid när mamma säger saker och ting med bestämdhet
(detta är dessvärre en sanning med modifikation).
Nåväl, åttaisch vaknade jag och kunde icke sussa en sekundis till.
Mamma ringde straxt därpå och bad mig vara redo för äventyr a la tio-tiden isch.
Loppisrunda och firande av fantastisk kusin stod på dagens schema.
Och inte kunde jag väl i min vildaste fantasi föreställa mig
att jag skulle hamna i en fantastisk
trädgård i samband med detta.
För på loppis-stop nummero dos (två på español)
bodde en dam med sin man och i sin trädgård hade de byggt
en fantastisk oas med massvis av små olika rum med konstinslag här och vars.
Idis smak på pricken!
Jag gick runt och njöt i cirka tjugo minuter och glömde således helt av att cheeecka in loppisen.
Lika bra det, jag har ändåså en massa prylar alla redan.
En liten bananplantan på tre år huserade i deras växthus.
Får mig osökt (nej inte osökt helt jäkla naturligt äre) att tänka på min
bananplanta vid namn Ole (döpt efter Lisis galna hyresvärd i Köpenhamn)
som kom i min ägo genom Dan,
en av rektorerna på min gamla gymnasieskola.
Ole dog dessvärre i mitt fönster och det enda som finns kvar av honom idag
är en dikt jag skrev om sorgen efter hans död, men detta är cirkus sju år sedan nu
så jag har nästintill kommit över det hela.
Tackade därefter så hjärtligt för titten och som av en händelse hade jag en piri piri
chiliplanta med mig i bilen, varpå denna fick bli kvar i denna magiska trädgård, som
ett litet minne av mig.
Väl hos min kusin inmundigades mat i trädgården
och min fantastiska niece kom dit.
Emilia är nu över året och går som om hon aldrig gjort något annat.
Fantastiska unge!
Jag själv hade förövrigt på mig gamelmormors klänning denna sjätte juni.
Bär den alltid vid speciella tillfällen och känner mig alltid lika stolt och vacker
då jag får ha en del av hennes arv på mig.
Livet är snurrigt och fullt up at the moment.
Pytsar ut plantor till höger och vänster då varken jag
eller Läsk har tid eller rum för alla
små skönheter jag dragit upp.
Idag kom min vän Hussein över och adopterade en
sötig liten planta vars frön kom till mig från Brasilien.
Imorgon ska min bästa Finska ystävä (vän) få adoptera några till chilis,
dethär med att dela med sig är en väldigt bra grej om ni frågis mig.
Justdeja, världens bästa grej har hänt;
jag har börjat öva Finska med Pasi (min finska ystävä alltså)
och i Juli åker vi en vecka till Helsinki!
Är så lycklig så jag nästan kan börja gråta över detta.
Ska åka kotin som man skulle sagt på finska (koti=hem).
Puss&kram&hejskipejsk på er alla sötnosar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar