En fredskalla blir arton

Ingen svärmorstunga så långt ögat kunde nå,
fann jag under helgens besök ute hos mamma.
Däremot hade hon flera plantor av fredskalla.
Som ju skall vara kickass om en vill rena luften därhemma på kemikalier.
Bättre upp alltså. Dock kan den vara allergiframkallande
och är inte alls bra för katter. Den enda katt som bor i mitt hem är jag,
så får hoppas att jag int mår dåligt
 nu när jag huserar tillsammans med ARTON plantor fredskalla.
För ja, det var precis så många som plantan ifrån min mor ville dela sig i.
Hon kan nog aldrig ha planterat om denna, för ujuj vad den var i behov av ompyssling.

Såhär många plantor blidde det alltså efteromplanteringen.
Mammi ska få tillbaka några, för platsen för alla dessa finns knappast.

I samband med att jag knyckte till mig fredskallan hos mamma var det ett litet kalas för
mor min. Min brorsdotter Emilia var på alerten och som så ofta i händelsernas centrum.
Hunden Burre som är en fantastiskt mysig kille var också på besök och Milia
sken upp som en sol när hon såg honom!
Jag och Milia verkar ha kärlek till andra djurarter gemensamt..
Ett av hennes första ord var liksom; MISSEN!

Träffade min lilla mormor på kalaset också. 

Hon hade börjat förodla flertalet olika tomatsorter nu, jag skulle få några olika sorter sen 

när det blir dags att sätta ut dem.. Vilket dessvärre är allt för lång tid bort om ni frågar mig.

Trots att det idag känns som vår här på Närkeslätten 

så vet jag att man int kan hoppas på förmycket.

Hursom är det fantastiskt med en gnutta sol igen, 

det tycker sannerligen både jag och mina plantor!

Hejskipejski!