Snö, potatis och djurkärlek

Frågar mig själv då och då vad jag egentligen håller på med,
med alla dessa satikens projekt.
För mycket tankar, för mycket idéer och i lägenheten är det självfallet allt för liten plats.
Igår således, åkte jag ut med en kasse plantor till m&p.
Solrosor, pumpor och grönkål som jag försått i torvbriketter.
Vete attans hur jag tänkt mig att ro det hela i land, då plantorna redan vill
spränga sig ut med rötterna och då jag även verkar ha satt flera frön i samma brikett.
Okejs, nybörjare misstag måste man göra.
Trial and error osv, osv.
Tror jag ska ge mig i kast med Unnes bok i aften,
behöver lite dumsnåla tips; nygamal odlare som jag är.

Morfar stack förövrigt till mig en säck potatis som han tycker att jag skulle förgro,
här för någon månad sedan.
Kom OFC att tänka på när jag bodde
i Barcelona och jag var hemma en sväng för att träffa
la familla. Skulle på middag hos mormor och morfar
och då mormor frågade vad jag ville äta
var mitt svar typ; åååååååååååh, POTATIS!!!
Så jag fick sjukt mycket potatis, både i gryta och ugn den gången.
I bloody love em' potatoes. 

Har ingen aning om vars jag ska sätta dessa,
men det är väl dags snart såattteeee....

Funderar lite över hur intelligent det egentligen är att plantera ut en pumpa,
efter att kvällen innan gått igenom skogen och mitt i mörkret insett att;
goddaammm det snöar!
Förövrigt haglade det också en sväng tidigare idag när jag studsade runt i bersån.
Om ni undrar varför jag studsar runt så var det dels för att jag hittade en sjukt söt snigel,
som jag typs blev kompis med och sen hoppade jag över bäcken för
att utforska lite på grannens gärde.
Och där växte det vilda penséer.
Så då hoppade jag självfallet tillbaka för att hämta lilla spaden,
grävde upp ett gäng och fraktade över dem till min berså.
Vilda blommor är härmed sjukt välkomna till min trädgård.

Efter detdär studsandet kom min Tora och plockade upp mig för en tur till hennes
föräldrar. Spontan tripp för att hälsis på lammen.
Jag bara satt och slog mig för ansiktet och sa åååååååååååå helatiden.
Helt sinnessjukt hur gullis man kan vara alltså (alltså inte jag utan fåren och lammen!!)

Vi blev kvar lite längre än planerat och slängde ihop en finig lunch och därefter
rabarberpaj och sedan hängde vi lite mer med djuren.
Assar var förövrigt så glad när vi kom dit att han viftade på hela kroppen.
Sjukt fint att det finns vissa som tycker om en så pass mycket alltså.

När vi lagade mat spejade han på oss genom fönstret, älsklings killen min!

Ännu en första maj utan att gå i tågen.

Lite sorgligt, men samtidigt så har jag väl varit just där jag bör vara; in the nature. 

Min note to self efter denhär tvådagsledigheten är nog ändå; 

Promenad genom skogen kvälls/nattetid 

- kick ass vana som jag borde återinföra till mitt liv.

Puss&kram&hejskipejsk&krossa-rasismen&såvidare <3